min tjejklassiker

Igår tränade jag, för första gången på väldigt, väldigt länge, tillsammans med någon. Jag gav mig ut i löparspåret tillsammans med två jobbarkompisar. Vi avverkade tre varv på elljusspåret. Det var verkligen skitskönt!

Jag sprang dock långsammast av oss... Men min filosofi är att jag vill tycka att det är skönt under hela träningspasset, så jag vill göra om det. Sista varvet sprang jag dock i ett rätt mycket högre tempo och det var också då blodsmaken kom... Men i ett varv var det bara en sporre att jag orkade hålla ett högre tempo.

Summa sumarum: ett väldigt skönt pass, där jag blev sporrad att ta i lite extra tack vare att jag sprang tillsammans med andra.

Idag har jag inhandlat, sådär som ytterligare en motivator, ett par vantar som är anpassade för att ha när man springer. Jag har tidigare haft vanliga fingervantar när jag sprungit och de har blivit jättevarma och äckliga efter ett par kilometer. De jag köpte idag är jättetunna, i samma material som mitt underställ. Jag hoppas och tror att de verkligen kommer att vara sköna. Får se under morgondagens pass!