min tjejklassiker

Dagens eftermiddag tillbringades i skidspåret i Alstermo. Där har man ett projekt som heter Vita vidder där man satsar på att ha så lång skidsäsong som möjligt. Än så länge fanns bara tre korta spår runt idrottsplatsen spårade och i dessa gav jag mig ut som Bambi på hal is.

För det var precis så de kändes, de första stavtagen sedan urminnes tider! Vingligt, osäkert och omöjligt att ta sig längre än en halvmeter i taget. Men tekniken förbättrades något allteftersom varven avverkades. Visst, jag är fortfarande långt ifrån redo för något Vasalopp, men nu har i alla fall skidorna fått bli lite snöiga. Och jag också... :)

Det kändes inte alls som att jag kunde ta ut mig som jag kan göra vid löpningen. Det handlar väl naturligtvis om att tekniken saknas och att jag i mångt och mycket testade mig fram. Det var på det stora hela ett skönt pass, som förtjänar en 3:a.